Dyski Kernewek
Kevewgh kedhlow omma a-dro dhe hynsow dhe dhyski Kernewek, fatel yllowgh hy homendya yn agas skol, an pyth dhe wul mar mynnowgh dalleth klass ha py asnodhow yw kavadow.
A vynnowgh dyski Kernewek?
Yma pubtra war’n gwiasva Learn Cornish Now eus edhom dhywgh dhe dhyski Kernewek. Hwi a yll kavos manylyon a glassow ha steusow kavadow, nebes lavarow avel kynsa kamm ha kevrennow dhe kedhlow pella ha gwiasvaow erel.
Kevewgh klass yn agas ogas
A vynnsowgh komendya Kernewek dhe agas skol po dismygi py asnodhow yw kavadow?
Yma nebes skolyow a dhysk nebes Kernewek seulabrys hag yma asnodhow omma rag skoodhya dyskadoryon a vynn hy dhyski. Ni a vynn displegya skodhyans rag skolyow, dyskadoryon ha kerens y’n vlydhenyow a dheu may fydh moy a jonsow rag fleghes dhe dhyski Kernewek.
Kyn-skol
Hwi a allsa danvon agas flogh dhe Gyn-skol Kernewek, po ni a yll restra trenyans rag dyskadoryon vlydhenyow a-varr may hyllons i komendya Kernewek dhe fleghes yowynk.
Skol kynsa
An yeth Kernewek yw dhe les kyns oll dhe omvyska fleghes yowynk yn pub lown a gors-dyski dres galosegi displegyans a skiens a le. Kernewek a brovi komendyans da ynwedh dhe dhyski yethow erel.
Skol Nessa
An yeth kernewek a yll di-dhevoshe pub testen ha gweres studhyoryon hy neshe gans dewlagas nowydh. Kynth yw desedhys dhe yeth hag amkanow dyski teythyek, y hyll keworra sywyansow dyski dhe Ilow, Drama, Doronieth, Istori, hag erel.
Owgh hwi dyskador Kernewek po prederi a-dro dhe dhalleth klass?
Mar tiskowgh Kernewek seulabrys po mars esowgh ow prederi a-dro dhe dhalleth klass, gwrewgh omjunya an kowethas dyskadoryon “Ros Dyski”. Ros Dyski yw restrans drehevys rag ri skodhyans dhe’n re ow tyski an yeth Kernewek.
Rag dismygi moy po mar mynnowgh omjunya, kewgh dhe’n gwiasva Ros Dyski mar pleg.
Kevewgh kedhlow omma a-dro dhe hynsow dhe dhyski Kernewek, fatel yllowgh hy homendya yn agas skol, an pyth dhe wul mar mynnowgh dalleth klass ha py asnodhow yw kavadow.
Yma pubtra war’n gwiasva Learn Cornish Now eus edhom dhywgh dhe dhyski Kernewek. Hwi a yll kavos manylyon a glassow ha steusow kavadow, nebes lavarow avel kynsa kamm ha kevrennow dhe kedhlow pella ha gwiasvaow erel.
Kevewgh klass yn agas ogas
Yma nebes skolyow a dhysk nebes Kernewek seulabrys hag yma asnodhow omma rag skoodhya dyskadoryon a vynn hy dhyski. Ni a vynn displegya skodhyans rag skolyow, dyskadoryon ha kerens y’n vlydhenyow a dheu may fydh moy a jonsow rag fleghes dhe dhyski Kernewek.
Kyn-skol
Hwi a allsa danvon agas flogh dhe Gyn-skol Kernewek, po ni a yll restra trenyans rag dyskadoryon vlydhenyow a-varr may hyllons i komendya Kernewek dhe fleghes yowynk.
Skol kynsa
An yeth Kernewek yw dhe les kyns oll dhe omvyska fleghes yowynk yn pub lown a gors-dyski dres galosegi displegyans a skiens a le. Kernewek a brovi komendyans da ynwedh dhe dhyski yethow erel.
Skol Nessa
An yeth kernewek a yll di-dhevoshe pub testen ha gweres studhyoryon hy neshe gans dewlagas nowydh. Kynth yw desedhys dhe yeth hag amkanow dyski teythyek, y hyll keworra sywyansow dyski dhe Ilow, Drama, Doronieth, Istori, hag erel.
Mar tiskowgh Kernewek seulabrys po mars esowgh ow prederi a-dro dhe dhalleth klass, gwrewgh omjunya an kowethas dyskadoryon “Ros Dyski”. Ros Dyski yw restrans drehevys rag ri skodhyans dhe’n re ow tyski an yeth Kernewek.
Rag dismygi moy po mar mynnowgh omjunya, kewgh dhe’n gwiasva Ros Dyski mar pleg.